Fotografi, text, väst in silvrigt reflekterande tyg, 2013.

 
 
Text in English below

Under 2013 började jag besöka olika presskonferenser i Malmö. Jag försökte på så många sätt som möjligt att ta del av den pressinformation som var tillgänglig för allmänheten. Jag deltog med en analog kamera som fotograferar med film och hade på mig en väst i silvrigt tyg. Västen är en symbol för fotografen, främst för den våghalsiga fotografen som fotograferar i besvärliga förhållanden och vars identitet senare övertagits av andra som också velat upplevas som risktagare. Den var från början ett plagg som var populärt då det underlättade fotograferingen eftersom man kunde röra sig fritt i det, men var också bra för att det hade så många fickor med olika storlekar som man kunde använda när man snabbt behövde byta film i kameran eller till ett annat objektiv. Västen jag bar hade ett silvriga tyg som reflekterar sin omgivning liknande de skärmar fotografer använder för att lätta upp ljus.

Under presskonferenserna fotograferade jag precis som de andra fotograferna, men kameran jag använde krävde mer precision och jag kunde inte röra mig lika snabbt som de andra fotograferna och som situationen krävde. Jag märkte de andra personernas blickar, min väst drog till sig blickarna och istället för att vara smidig och osynlig, vilket är en pressfotografs uppgift, tog jag istället fokus.

De flesta konferenser jag gick på var små sammankomster med cirka 30 personer; alltså handlade det om ganska intima situationer där min närvaro blev tydlig. Ibland hände det att någon frågade efter mitt namn, men ställde inga följdfrågor. Min kamera och min klädsel var uppenbart fel. Med min närvaro och klädsel ville jag undersöka nyhetsfotografiets roll som sanningssägare och fotografens roll som den osynliga obemärkta betraktaren.

In 2013, I began to visit various press conferences in Malmö, attempting in as many ways as possible to access the press information available to the public. I participated with an analogue camera, photographing on film while wearing a vest of silvery fabric. The vest is a symbol for the photographer, primarily for those reckless photographers who work in difficult conditions. Initially these garments gained popularity as the photographer could move freely in it, but they were also ideal as they had numerous pockets of various sizes that one could use when needing to quickly change a roll of film or switch to another lens. The vest I wore had a silvery fabric that reflected its surroundings; similar to the reflectors that photographers sometimes use to bounce light.

During the press conferences, I photographed just like the other photographers, but the camera I used demanded more precision and I couldn’t move as fast as the other photographers when the situation demanded it. I noticed that many people began to stare, my vest had drawn their attention. So instead of being discreet and invisible, which is the task of a press photographer, the focus was on me.